LL-tävling

Vilja förlag utlyser nu en manustävling. Behovet av lättläst ökar. Alltfler önskar lättlästa texter för att komma in i språket och läsningen. Vi söker lättlästa manus för vuxna. Manusen ska vara på 20 000–40 000 tecken inkl. blanksteg. Det vinnande manusets författare erhåller 25 000 kronor. Därutöver utgår sedvanlig royaltyersättning. Vi följer Författarförbundets riktlinjer. Sänd manus och kontaktuppgifter till manustavling@viljaforlag.se, där det tas om hand så att bidraget blir läst anonymt. Urvalet görs av rutinerade lektörer som tillsammans med förlaget utgör juryn. Vi räknar givetvis med att kunna publicera flera av de inlämnade bidragen under 2016.

Har du frågor, mejla mig på lina@viljaforlag.se. /Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag. Bidraget ska skickas in senast den 1 juni 2015.

http://viljaforlag.se/blogg/

Räds ej!

Alla tycks vara rädda för långa meningar. Redaktörer fruktar dem. Läsare räds dem. Och mest av allt fruktas de av en del författare. En kort mening. Kort. Enstaka ord. Och sedan. Punkt.
Jag läser manus varje dag, sju dagar i veckan och jag upphör aldrig att undra varför kommatecknet verkar vara något bortglömt litet dammkornstecken som man gärna undviker.

Min uppmaning; skriv det du är rädd för. Innan du bemästrar den långa meningen har du mycket att lära, för en dålig mening som är lång, blir sämre, medan en riktigt bra mening bara blir bättre ju längre den är.

Det har gjorts undersökningar som visar att många svenskar drömmer om att skriva en bok. Detta är ett ganska nytt fenomen som också hänger ihop med att det numera finns kurser i att skriva på de flesta universitet, högskolor, folkhögskolor och studieförbund. Samtidigt säger många  som verkligen skriver att det är en plågsam process och att det de skriver har värkts fram. Man talar om skrivkramp ( bara ordet!) som om skrivandet skulle vara något smärtsamt. Min personliga uppfattning är att skrivandet när det är som bäst ska vara lätt och strömlinjeformat. Målet som man ska sträva efter som skribent tycker jag är att texten ska ha ett läsflyt. Texten ska, i bästa fall, ha en vågrörelse som rullar fram utan att det ligger stenar, grynnor och andra hinder i vägen.

Yukiko och Isaac

Så här berättar Yukiko Duke om när hon för många år sedan mötte Isaac Bashevi Singer

- Varför skriver du så mycket om kärlek?
- Jag skriver så mycket om kärlek för att det är så roligt! Hat ser bara ut på ett sätt, men kärleken har så många ansikten - därför är den spännande för en författare att försöka skildra. Hoppa över alla böcker om trista saker som politik, lapptäckesömnad och husbygge - och läs dem om kärleken, det enda väsentliga här i livet!

Han var en klok man Isaac.

Klyschigt värre.

Klichéer och  klyschor brukar man benämna formuleringar som ligger nära inom räckhåll, så nära att vi bara behöver sträcka ut handen, så finns de där. De är de formuleringar som snabbt dyker upp eftersom vi hört och läst dem många gånger. Det är lätt att raljera över uttryck som smaken är som baken, delad. Men den som först kom på att beskriva upplevelser av tråkig sort som att ha mycket i ryggsäcken, satte verkligen fingret på hur det kan kännas.
Klichéer är inte att förakta - i talspråk, alltså. De gör det enklare att kommunicera och gör att vi slipper fundera över hur vi ska formulera oss. Däremot ska de skys som pesten i skönlitterära texter.
 Här kommer några klichéer som jag är säker på att vi alla sagt någon gång.

Därom tvista de lärde.
Allting är relativt.
Det var rena Lars Norén hemma hos oss.
Och resten är historia.
Det är inget jag skulle önska ens min värsta fiende.
Det bjuder jag på.
I krig och kärlek är allt tillåtet.
Carpe diem.
Mina barn, andras ungar.
Kallt som i graven.
Fredagsmys i soffan.
Absolut! Eller hur?
Uppklädd till tänderna.

Klichéer kan vara nog så verksamma i repliker för att karaktärisera en person. Någon som faktiskt kan kläcka ur sig något så oreflekterat som:
- Kungen gör ett bra jobb med att representera Sverige
 . . . får i alla fall jag en ganska tydlig bild av.

Fredag den 13:e och skrivkramp

Fredag den 13: e lär vara en olycksdag. I dag är det väl få som verkligen tror på skrock, även om vissa personer kan ha olika idéer om vad som är bra respektive dåligt för kreativiteten. Skådespelare, musiker och författare har ibland ritualer som måste följas, annars kan det bringa " olycka".
Själv skriver jag bäst under total tystnad - gärna med stora hörselkåpor på, sådana som utestänger allt ljud. Andra måste ha speciell musik, en speciell kaffemugg eller en särskild stol för att kunna skriva.
Det viktigaste för all form av kreativitet, tror jag, är att skapa rutiner. Jag tror faktiskt att det går att sätta på och stänga av kreativiteten, fantasin eller skaparlusten precis som en kran som flödar när man vrider på den.
Vanor är ett bra botemedel mot skrivkramp. Om du ändå upplever att det är total stopp, så finns ett gammalt beprövad knep att ta till; skriv inte färdigt när du är igång, stanna gärna mitt i en mening - lämna skrivbordet, stäng av datorn, gå ut, rör på dig. Ta en cykeltur.
 

Genrer

Genren är ett löfte till läsaren. Om jag som läsare har köpt eller lånat en bok som jag tror är en feel good- roman, blir jag ju gruvligt besviken om det visar sig att boken faktiskt är en deckare. Man får alltså inte svika läsaren. Varje genre har sina givna ingredienser, sen är det upp till författaren att utforma innehållet inom ramen för genren. Numera är cross over vanligt - alltså blandningar mellan olika genrer i samma bok.
Jag får ofta frågan hur lång en roman ska vara och jag svarar alltid samma sak; så lång som den behöver vara för att komma till slutet. Inget bra svar - jag vet det, men ändå det enda jag kan ge.
Det är däremot enklare att svara på hur lång en novell ska vara. Det vanligaste är att den är på 5 till 10 sidor. Men det är inte bara antalet sidor som avgör genren novell. Om man säger att en roman är som en cirkel, där handlingen börjar vid en viss punkt och så går varvet runt, så kan novellen ses som en tårtbit skuren ur en cirkel. Novellen har ofta en handling, en miljö och få personer och gärna ett oväntat slut. Hjalmar Söderbergs Pälsen är ett klassiskt exempel på en novell.

Barn och sagor

Bruno Bettelheim är ett namn som alla som närmare studerat barnlitteratur säkert kommit i kontakt med. Han var psykolog och författare och gav ut ett standardverk om litteratur och barn. Han studerade sagans struktur och ser den som ett psykologiskt drama om människans mest grundläggande behov. Jag förvånas ofta när jag ser hur många som skriver fantasy och jag tror att om ett barn aldrig får kontakt med sagor, så kommer den vuxna människan att vilja fylla det tomrummet och hitta egna sagor. 
En misantropiskt lagd person lär ha sagt;
Beröva en människa all kontakt med sagorna och hon kommer att hitta på en egen saga - förmodligen om sig själv. 

Så otroligt fantastiskt - tänk att kunna erbjuda dig som anmäler dig till min och Lavas skrivarkurs i Stockholm den 11 april något så exklusiv som en privat visning av Astrid Lindgrens hem i Stockholm. Det står orört som hon lämnade det. Vi får en egen guide och bara ett litet antal personer kan få plats - anmäl dig därför så snart som möjligt.
Skrivarkursen äger alltså rum i Stockholm lördagen den 11 april. Det blir en fullspäckad dag, det är meningen att du ska få så många råd, handfasta tips, språk-och stilgenomgångar, smarta knep, viktiga dramaturgiska grepp som möjligt. Vi kommer vara synnerligen effektiva - äter lunch och fikar vid skrivbordet för att inte förlora tid.
En heldag kostar alltså 1500, vill du ha enskild genomgång av din text på söndagen tillkommer 500 och vill du se Astrid Lindgrens hem i en privat visning tillkommer en liten summa ( ännu inte bestämd). Observera att detta erbjudande bara gäller dem som anmäler sig till lördagskursen.

Plantera - inte bara tulpanlökar

Livet har sina dramatiska vänd- och höjdpunkter, det vet vi. Dramatiska händelser finns i alla litterära genrer, det är rent berättartekniskt inte så stor skillnad mellan att skriva en novell, en roman, en film eller ett klassiskt drama som Shakespeares Hamlet. För att fånga och bibehålla läsarens eller åskådarens intresse gäller det att föra handlingen framåt och skapa spänning. Spänning behöver inte innebära något farligt eller våldsamt, det kan ligga en stor anspänning i ett samtal mellan två personer.
Ett sätt att skapa förväntan är att plantera för sådant som kommer visa sig vara viktigt för handlingen längre fram. Om du skriver att det ligger en plånbok på köksbordet, måste den komma till användning längre fram, annars finns det ingen anledning att skriva något om den. Plånboken kanske innehåller ett hopvikt papper med en adress som det visar sig hända något på längre fram i texten.
I både prosatexter och dramer gäller det att koncentrera berättelsen och bara ta med sådana detaljer som har betydelse för handlingen.

Vikten av ett namn

När jag läser manus som lite yngre personer skrivit, slås jag av hur de namnger sina personer. Skriver de om en pensionär, så framställs de ofta som riktigt ålderstigna och skröpliga och så heter de sådant som Hulda eller August. Dagens pensionärer är ena pigga rackare som både går på gym, dejtar på nätet och vandrar i fjällen. De heter Kerstin och Kjell. Hulda och August är sedan länge borta och till stoft vordna. För att ett namn ska bli gångbart igen, det vill säga få små barn uppkallade till det namnet, lär det ta minst tre generationer. I dag finns mycket riktigt lille Gösta och lilla Siri.

Vi har alla olika associationer till namn eftersom vi har en tendens att koppla ihop karaktärsdrag med namn. Kände vi en trist typ som hette Fredrik, är det kanske inte ett namn som vi först väljer att ge vår protagonist. Och vice versa med personer vi finner sympatiska.
Namn är också klassmarkörer - väljer vi att ge våra huvudkaraktärer namnen Carl Gustaf eller Madeleine, så ger de en fingervisning om att vi är positiva till monarki, eller att karaktärernas bakgrund är sådan att det finns sympatier för kungahuset.
Hans Levande har skrivit en bok Vem är vem i böckernas värld - litterära gestalter från A till Ö. En riktigt intressant bok som jag med nöje kan sitta och lusläsa i timmar.
                   "  Margit heter titelfiguren i Strindbergs drama`Herr Bengts hustru.`  Margit är är en adelsjungfru som i sitt äktenskap med riddar Bengt under reformationstiden visar sig anmärkningsvärt självständig. "

 

Saker folk gör

De flesta människor gör saker samtidigt som de pratar. Det är ytterst sällan, om man tänker efter, som den som pratar står stilla och inte gör något annat än just pratar. När du skriver dialog kan du tänka på att låta den som pratar samtidigt göra något, som till exempel;
flyttar på möbler
spelar kort
stryker kläder
rensar ogräs
fiskar
fibblar med mobilen
kammar håret
hackar lök
tankar bilen
filar naglarna
klappar katten
dansar

Nyord - hurra!

Jag tycker svenskan är ett alldeles underbart språk som är så tillåtande ( nja, inte när det gäller ordföljden) att det går bra att konstruera helt egna sammansättningar så att nya ord uppkommer. Lyssna på barn - de är mästare i nyord. Lekfingrar, hostglömska, spökvatten. Ja, det sistnämnda är visst etablerat bland förskolebarn. Spökvatten är ett glas med vatten som det varit mjölk i innan och som inte blivit ordentligt ursköljt. Så klart!
I dag fastnade jag för ett ord i ett manus som jag redigerar; sjunggråt. Jag är en mycket rutinerad läsare, och avkodar ordbilden, snarare än läser i egentlig mening. När ögat gick tillbaka till  ordet som jag reagerat, så att säga visuellt på, tyckte jag att innebörden var mycket vacker och uttrycksfull, men ändå ville inte hjärnan riktigt acceptera bilden   - nggr- den var klumpig kom jag fram till.
Är det månne jag som är prillig som även ser ordens utseende och inte håller mig strikt till deras betydelse?

Ord, ord

Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke, aldrig himlen når (My words fly up, my thoughts remain below; Words without thought, never to heaven go).

Shakespeare visste vad han skrev. I Hamlet låter han  Claudius säga  detta - lika sant i dag som då. Skriver du det första ord som kommer upp i huvudet utan att tänka efter innan, kommer ordet att lägga sig platt på pappret och aldrig hoppa upp och träffa läsarens sinne.

- Morsan brukade alltid hälla dom där kaffeslattarna som blev kvar i kopparna när tanterna stuckit över Flitiga Lisorna.

- Min mor hade för vana att låta gästernas  sista kaffedroppar få ge näring åt krukväxterna.

Det blev ju två olika mammor, eller hur? Att använda slang eller dialekt i personbeskrivningar och dialoger, brukar kallas för markörer. Det räcker alltså med att använda olika ord för att ge helt olika läsningar.
Markera alltså om någon talar dialekt genom några väl valda ordmarkörer, samma gäller för om du vill visa att personen talar exempelvis engelska. 

Använd synonymlexikon. Det är egentligen det enda du behöver i ditt skrivande. ja, förutom ett gott sittfläsk och en övertygelse om att det du skriver kommer bli fantastiskt bra.

En text växer som ett levande väsen och som den har lust, men den dör inte vid sista punkten, eftersom den har sin fortsättning hos läsaren. I bästa fall. Och om författaren lyckats aktivera läsaren.
- Hur gör man det då?
- Har du hört uttrycket Show, don`t tell?
- Jo, men det blev jag inte klokare av precis.
- Det innebär att författaren visar något och så får läsaren själv fylla i.

Hon blev arg.
Det säger ju inte särskilt mycket om hur arg hon blev. Lite förbannad? Ganska förtörnad? Rosenrasande?  Ursinnig?
Hon fäste sin blick i hennes utan att blinka, läpparna pressades samman så hårt att blodet försvann från dem, de vitnade och blev som streck i det bleka ansiktet. I en enda snabb rörelse tog hon tag i bordskanten, reste sig samtidigt som hon vräkte bordet över ända.

Så arg var hon. Kunde du se scenen? Då blev du som läsare aktiverad och inte bara en passiv mottagare av ord.

Tankar en mulen, sur och glåmig söndag:
Stilfigurer kan vara roliga att laborera med. Oxymoron är en stilfigur som kan förhöja en annars ganska tråkig text och skruva upp värmen lite.

En oxymoron är till synes motsägelsefull, som till exempel:
Säker tvekan
Sann stereotyp
Dånande tystnad
Diskret överdrift
Exklusiv banalitet
Sund sjukdom

Lek gärna med orden, även i de mest seriösa sammanhang.

Lördagens glada tillrop.

Lär dig reglerna för hur du använder punkt, utropstecken och frågetecken - men glöm inte att du har fler möjligheter som kommatecken, kolon, semikolon och tankstreck. När du kan reglerna kan du avvika från dem när du vill reglera tempot i din berättelse.
Bläddra i en skönlitterär bok som du plockat ner från bokhyllan på måfå. Hur många utropstecken ser du? Nä just det - kanske ett i hela boken. Eller åtminstone bara några få.
Det är överanvändningen av utropstecken och frågetecken som avslöjar amatören.

Mönster

Ha gärna mönstret klart för dig innan du börjar. Precis som när du ska sy ett klädesplagg, behöver du veta vilken sorts plagg det ska bli och också var halsringningen ska sitta och var plagget ska sluta. Använd en synopsis som du på förhand skrivit ner och improvisera sedan utifrån den givna mallen.
De som skriver enbart på känn och inspiration kommer sällan längre än 20 sidor.
En synopsis är det bästa botemedlet mot skrivkramp.

För er som inte kan sy - det går lika bra att tänka sig synopsis som en karta, en ritning eller ett recept.

Novelltävling - 15 mars -du hinner!

Skriv en novell och tävla om 10.000 kronor!

Allas målgrupp är kvinnor 50+ . En novell får gärna handla om relationer men inga olösta problem, om familjer men med lyckliga slut eller om sjukdomar men då måste de bli botade -  novellen får alltså inte vara pessimistisk eller våldsam. Så skriv! Du hinner!  

Varje vecka i Allas publicerar vi en långnovell på tre sidor i tidningen.

Novellerna är mycket uppskattade. Däremot publicerar vi aldrig science fiction-noveller eller berättelser förlagda till historisk tid och sådana tävlingsbidrag tackar vi alltså nej till.

Nu har du chansen att skriva en novell och skicka in den till oss. Längden måste vara mellan 12.000 och 13.000 tecken inklusive blanksteg.

I juryn sitter Gunilla Håkansson, chefredaktör på Allas, Lotta Gustavsson, fictionansvarig på Allas, Ingar Haellquist, kulturredaktör på Allas, samt Titti Holmquist, redaktör och fictionmedarbetare på Allas.

Vinnarnovellerna publiceras i Allas och vi förbehåller oss rätten att köpa in övriga bidrag till sedvanligt honorar.

1:a pris är 10.000:–

2:a pris är 5.000:–

3:e pris är 3.000:–

Så här gör du:

Skriv ditt namn, din adress och ditt telefonnummer på ett papper, lägg det i ett kuvert och klistra igen det. Utanpå kuvertet skriver du titeln på din novell. Samma titel måste också stå längst upp på ditt manus. Lägg sedan manus och kuvertet i ett annat kuvert. Vi vill nämligen inte veta vem författaren är när vi läser ett manus. Först när vi valt ut våra pristagare bryter vi namnkuverten.

Alla som älskar att skriva är välkomna att delta. Det spelar ingen roll om du har blivit publicerad tidigare eller bara skrivit för byrålådan. Novellen du skickar in får dock inte ha varit publicerad tidigare.

Skicka din novell till: Allas Novelltävling 2015, 209 71 Malmö, före den 15 mars 2015.

Ha koll på

Det är bra att ha koll på sina adverb.

- Vad är ett adverb egentlige? Jag kan inget om grammatik och sånt. Får hicka bara jag tänker på ord som adverb.
- Ja, jag vet. Du är inte ensam, kan jag säga. Kolla här - ett exempel på ett adverb.
 Fem feta fransmän från Falun fastade så framgångsrikt att de försvann.
Adverb är alltså det som talar om hur något görs. Det svarar på frågan hur?

- Hon åt långsamt. Det är en tråkig och intetsägande mening. Ändra så att läsaren förstår hur hon åt.
Hon lyfte handen, öppnade munnen och skyfflade in den rågade grötskeden.Han hörde henne smacka  och hur hon började tugga beslutsamt.  

Dagens förnumstiga råd

Räds icke de långa meningarna. Ta med dina läsare på en språkresa med mening. Sätt kommatecken där du känner att du hämtar andan - den så kallade grammatikaliska kommateringen är föråldrad, så den slipper vi numera - gudskelov.

   Polisen hade kommit till hans kafé för att leta efter någon, och kaféägaren hade blivit nyfiken, leende gått mot poliserna, dom hade sagt åt honom att stå still men han hade inte hört, fortsatt gå emot dom, leende, och så hade en av poliserna dragit sin pistol, och skjutit honom. Knall, pang, bara.
                              Änglarnas syster  Anna Jörgensdotter

Visst är det effektivt med en så lång mening? En massa kommatecken, lite huller om buller, och så följt av en kort, ofullständig sats.

Kul att ha följare ända borta i USA. Irriterande språkvanor är tydligen ett globalt problem. 


Good luck with your blog. I love your title: MD.

Did I ever mention our book to you:  "Journalese -- A Dictionary for Deciphering the News" .  Go to www.facebook.com/JournaleseDictionary

I'll  send you an article from today's Boston Globe on an expression that I don't like, but I better get used to it. "Like" meaning "said".  "I like, man, is that lousy English.'"

Bob


Dagens skrivråd:

Starka verb för starka handlingar. Starka verb är sådana som får vokalväxling - bryta bröt brutit, äta åt ätit.  De är ofta betydelsebärande och uppfattas som kraftfulla. 

Dagens skrivråd

Aktivera dina verb. Aktiva verb skapar rörelse och tempo till skillnad från passiva verb.
Skurkarna jagades av polisbilarna.      Poliserna tog upp jakten på skurkarna, bilens däck tjöt i kurvorna  . .


Om det är nånting som språkvetenskapen kunnat visa är det att inget mänskligt språk är statiskt, utan att det ständigt formas av de språkbrukare som skapat och traderar det. Om en ganska snar framtid tror jag till exempel att vart kommer att beteckna både befintlighet och riktning - av den enkla anledningen att den unga generationen inte gör skillnad på var och vart. Varför då hetsa upp sig för något som är oundvikligt och som dessutom inte rimligtvis gör någon skillnad för förståelsen.
Vart bor du? Vart har du varit? Visst skorrar det lite, men inte mer än att jag kan vänja mig. För visst förstår jag alldeles utmärkt vad frågan gäller.
                             Vad tycker du?

Råd för dagen:

Bygg dina meningar så att de mest betydelsebärande orden kommer först och sist i meningen.

Ibland står Karin vid fönstret och tittar ut.  

Läser baksidestexten på en roman som jag ska recensera för Bibliotekstjänst:
Powerful, beautifully written and simply unputdownable  . .
Undrar just om jag också kommer tycka den är mäktig, vackert skriven och helt enkelt  .  onedläggbar? 
Summertime Vanessa Lafaye

16 vanliga misstag att undvika

Stryk följande ur ditt manus föreslår Katrine Hamori

Jag har jobbat med textredigering i många år och det som slår mig varje gång jag börjar på ett nytt manus, är att det jag stryker eller ändrar i texten ser ungefär lika ut från författare till författare. Och då talar jag inte om de rent stilistiska påpekandena jag kan göra, utan om sådant som skribenten inte är medveten om är störande eller onödigt i textflödet.
Här är alltså några exempel på sådant man helst ska undvika men som många, många ständigt återkommer till;

1. Sätt inte ” . . ” kring ord eller uttryck som du tycker är skämtsamt eller ironiskt menade.
   Exempel: Hon tyckte mannen som satt uppflugen på barstolen var ”söt.”
   Skriv inte söt om du inte menar det.
2. Stryk alla så, ju – de behövs i princip aldrig, utom då de små orden betyder det de egentligen betyder, nämligen så= på det sättet
   i sammansättningen med desto= ju förr, desto bättre
3. Strö inte omkring en massa att . . jämför; Sara lovade komma i tid/ Sara lovade att komma i tid. Det finns en nyansskillnad här. Båda är grammatiskt korrekta, men fundera över om du verkligen vill ha att.
4. Markera inte att; nu tänker personen, med kursiv. Oftast framgår det i texten att här är det någon som tänker. Kursiv stil är jobbig för läsaren och överanvändning gör att det går inflation i typografin. Det är alltid läsvänligheten som ska prioriteras.
5. Bestäm dig för hur du vill skriva dialog. Välj antingen – ( pratminus) och ny rad vid varje replik. Fungerar bäst när det är ett kort samtal mellan två personer – eller ” citationstecken”. Aldrig båda samtidigt.
6. Skriv aldrig förkortningar i skönlitterär text. Pgr a = På grund av att det hör till snabbt nedtecknade anteckningar eller kortare faktatexter att förkorta vissa ord t ex och m fl.
7. Glöm inte att paginera ( sidnumrera) ditt manus.
8. Tänk på hur du namnger dina karaktärer. Äldre människor heter inte Hulda eller Eufrosyne eller Karl August. De är döda för länge sedan. I dag heter pensionärer Birgitta eller Kjell. Det finns tabeller där man kan se vilka namn som var populära vilka årtionden.
9. Det är helt ok att börja en mening med   Jag . . .
10. Det räcker med sa ( sade är lika föråldrat som skall ) som sägeverb. Det går inte att säga något och le samtidigt. Hundra morrar, ormar väser, apor tjattrar – människor säger.
11. Undvik anglicismer ( inflytandet från engelskan) som –ing, -ande, – andes.
    Exempel: Han kom springandes ätandes på en glass. = Han småsprang utmed häcken och mellan flämtningarna slickade han på glasstruten som hade börjat droppa vaniljsås på hans hand.
12. Veckodagar och månader skrivs med liten bokstav.
13. Har du svårt att skilja på de och dem – skriv då hellre dom. Eller sätt in they eller them för att testa vilket.
    De gav nycklarna till dem. They gave them the keys.
14. Sätt inte kommatecken före och om det inte är absolut nödvändigt.
15. Använd gärna synonymlexikon.
16. Det är ok att hitta på egna ord. Språket är levande och förnyas hela tiden.

M-magasins artikel

I dag kom M-magasin ut - den där "mappi" tidningen som vänder sig till välbärgade medelålders damer och som alltid har Amelia Adamo på omslaget. Intervjun med mig gjordes i somras, jag fick naturligtvis läsa texten innan ( alltid ett krav!) och hade efter flera justeringar från mig godkänt den. Jag tyckte den blev helt ok - förutom själva rubriksättningen som inte är journalistens, utan redaktörens. Fotografen Marc Malmqvist tog en mängd bilder, men M-magasin valde inte att publicera de som jag själv tyckte blev bäst; som den här bredvid som alltså inte kom med.
Jag berättar om den skilsmässa - efter 37 års äktenskap - som jag nyligen genomlidit. Ja, lidit är adekvat. Och så får jag in på ett hörn att jag nu har skrivarkurser. I Stockholm 11 april blir det en heldag med alla knep, hjälpmedel och stötestenar jag efter 20 år som skrivarlärare stött på och undervisat om.  

Skrivarkursen i London gav mersmak

Skrivarkursen i London gav mersmak. Både deltagarna och jag blev inspirerade. 
Nu har du nästa möjlighet 11 april i Stockholm att utveckla ditt skrivande, se under fliken 
kalendarium för aktuell kursinformation.

Så här skrev en elev efter ett utlåtande om hennes manus:

"Nu har jag träffat kära Katrine Hamori som uppmanar mig att skriva, skriva, 
mer så det blir färdigt snart! Om du behöver en redaktör kontakta Katrine, 
hon är superproffsig."

Jag samarbetar med Lava Förlag: Lava förlag