Vikten av ett namn

När jag läser manus som lite yngre personer skrivit, slås jag av hur de namnger sina personer. Skriver de om en pensionär, så framställs de ofta som riktigt ålderstigna och skröpliga och så heter de sådant som Hulda eller August. Dagens pensionärer är ena pigga rackare som både går på gym, dejtar på nätet och vandrar i fjällen. De heter Kerstin och Kjell. Hulda och August är sedan länge borta och till stoft vordna. För att ett namn ska bli gångbart igen, det vill säga få små barn uppkallade till det namnet, lär det ta minst tre generationer. I dag finns mycket riktigt lille Gösta och lilla Siri.

Vi har alla olika associationer till namn eftersom vi har en tendens att koppla ihop karaktärsdrag med namn. Kände vi en trist typ som hette Fredrik, är det kanske inte ett namn som vi först väljer att ge vår protagonist. Och vice versa med personer vi finner sympatiska.
Namn är också klassmarkörer - väljer vi att ge våra huvudkaraktärer namnen Carl Gustaf eller Madeleine, så ger de en fingervisning om att vi är positiva till monarki, eller att karaktärernas bakgrund är sådan att det finns sympatier för kungahuset.
Hans Levande har skrivit en bok Vem är vem i böckernas värld - litterära gestalter från A till Ö. En riktigt intressant bok som jag med nöje kan sitta och lusläsa i timmar.
                   "  Margit heter titelfiguren i Strindbergs drama`Herr Bengts hustru.`  Margit är är en adelsjungfru som i sitt äktenskap med riddar Bengt under reformationstiden visar sig anmärkningsvärt självständig. "